The Hunger Games: Mockingjay Part 2

Igår var jag iväg och såg sista delen av Hunger Games, Mockingjay del 2 (2015, regissör Francis Lawrence) och min slutkontenta av det hela är att det var en bra slutfilm. Däremot slutscenen... Ja den blev nästan lika fånig som Sagan Om Ringens (ja, ett av sluten...).

Filmen tar givetvis vid där den gamla slutade. Det vill säga när Katniss (Jennifer Lawrence) nästan blev strypt av sin vän Peeta (Josh Hutcherson), som hjärntvättats av president Snows (Donald Sutherland) gäng.
Motståndsrörelsen har kommit långt, men är inte ända framme och Katniss vill ut snabbt igen för att se till att Snow inte tar ett enda andetag till.

Den här var otroligt spännande, sorglig och mörk och för en gångs skull känner jag att jag nog skulle sett den hemma och inte på bio. Dels för att 3D-effekten slog fel, så i vissa scener var personerna dubbla (skitjobbigt att titta på) och dels för att jag delade salong med en massa unga töser som satt och hulkade. Jag hade säkerligen suttit och bölat själv hemma, så det är inte det, men jag kom av mig och började fnissa åt alla andra. Elakt men sant!

Det var även sorgligt att se Philip Seymour Hoffman i filmen, så långt efter hans bortgång... Konstig känsla.

Men se den!! Fast se till att se de andra innan, så klart.

Och här nere en spoiler, så vill du inte veta, läs inte.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Fundera över bebisen i slutet. ;)

// A //

Pojken i randig pyjamas

Jag fick den här rekommenderad på Hemmakväll för bra länge sedan, läste på baksidan av filmen och kände att den nog var för tung för just den kvällen, men nu när jag jag såg Pojken i randig pyjamas (2008, regissör Mark Herman) på Netflix mindes jag tipset och tänkte "ja, varför inte?". Såg den direkt efter Judge Dredd, så jag kan ju erkänna att det blev tvära kast...

Filmen handlar om en tysk familj under andra världskriget. Fokus ligger på sonen Bruno (Asa Butterfield). En liten kille som gör helst det som små killar gör - det vill säga leker med kompisar.
En dag får han reda på att pappan (David Thewlis, var inte alls beredd på att se honom i den här rollen efter att ha sett honom som Remus Lupin i Harry Potter) blivit stationerad på en ort på landet och de måste flytta. Han har fått en ny tjänst inom SS, men vad den innebär vet ingen utom han själv.

Familjen flyttar och Bruno får verkligen ingen att leka med. Dessutom inlåst bakom grindar! Inte så roligt... Och varför går mannen som kommer med grönsaker med randig pyjamas under kläderna?
Som småpojkar är, så tar äventyrslystnaden över en vacker dag, och han tar sikte på bondgården som han sett från sitt fönster. Han måste ju ta reda på varför alla springer omkring i pyjamas!
Väl där lär han känna Shmuel (Jack Scanlon), men förstår inte riktigt varför han inte vill leka.

Filmen var fantastiskt bra och gav ett viktigt budskap, speciellt som vindarna blåser i dagens samhälle. Pojkarna spelade otroligt bra och berättelsen höll hela vägen igenom.
Om du klarar en film som inte enbart byggs upp av skratt och solsken - se denna. Jag rekommenderar den varmt!

Dredd

Jag ska ärligt säga att jag inte kommer ihåg så jättemycket av Judge Dredd (1995, regissör Danny Cannon) där vi hade Sylvester Stallone i rollen som Judge Dredd. Eller jag kommer ihåg att jag tyckte att den var bra. En bra action. Men på grund av det kan jag inte heller jämföra den, med Dredd (2012, regissör Pete Travis), utan jag får sonika bara skriva vad jag tyckte om den här.

Filmen är en framtidsversion, där mycket av jorden är förstört, och de flesta människorna bor i enorma höghuskomplex där de flesta verkar vara slum.
Polisen har numera rätt att vara domare, jury och avrätta på plats, om så är fallet, så det är nog inte så kul att vara brottsling där och då.
En av dessa poliser är Dredd (Karl Urban) och han får "äran" att ta hand om en synsk mutant-rookie som heter Anderson (Olivia Thirlby) och hon i sin tur får äran att välja uppdrag. Hon väljer ett uppdrag som tar de in i ett av höghuskomplexen där det just inträffat ett trippelmord, där tre stycken män slängts ner i mittgården.
Vad de inte visste var att de klev rakt in i Slo-Mo (en ny drog, som gör att allt upplevs i slowmotion)-mamman MaMas (Lena Heady) högkvarter och hon är inte att leka med...

Det var en riktigt bra actionfilm i mitt tycke, så jag rekommenderar den!

// A //

Det som inte dödar oss

Jag var så himla nyfiken på att se hur David Lagercrantz slutförde Stieg Larssons ofärdiga del av Millennium-serien så jag blev väldigt glad över att se att den fanns på Storytel som ljudbok. Uppläsare av Stefan Sauk och han var för jäkla bra! Jag såg Mikael Nykvist när han läste Mikael Blomkvists meningar, liksom Lena Endre när han läste Erikas. Grymt!

Men tillbaka till boken. Liksom de tidigare böckerna så fullkomligt slängs man in i handlingen och är fast på en gång.
Mikael Blomkvist har haft det lite motigt ett längre tag och när Millennium blir uppköpt av en norsk koncern blir det inte direkt lättare. Sedan får han ett samtal en sen natt från en man som heter Frans Balder, som måste träffa honom direkt, då han har en story som kommer intressera Mikael. Mikael åker dit, men möts av ett kaos...

Sedan är allt igång... Och jäklar vilket tempo! Vill helst inte släppa boken alls, men tyvärr måste man ju göra annat i livet också.

Om jag rekommenderar den? Oh ja! Men se till att ha läst de andra böckerna först!

// A //

The Martian

Tänk dig att du är på ditt livs uppdrag. Tänk dig att du äntligen är en i ett litet gäng människor som blivit utvalda att åka till Mars för att ta med dig hem prover. Tänk att en stor storm slår till hårdare än väntat och ni måste avbryta allt för att snabbt åka därifrån. Tänk dig att då bli träffad av ett flygande objekt och sonika bli lämnad kvar, då dina kamrater tror att du inte överlevt.

Tänk dig att vara själv kvar på Mars och ingen vet att du sitter där. Tänk dig att hjälpen är månader bort.

Ja, det är precis så upplägget är för stackars Mark Watney (Matt Damon) i filmen The Martian (2015, regissör Ridley Scott).

Vi får följa hans tankegångar och sätt att överleva, trots att det emellanåt känns hopplöst. Vi får även följa Nasas arbete, när de inser att Mark faktiskt lever däruppe. Och vi får också följa hans stackars kamrater, när de får beskedet att de faktiskt lämnat en i gänget kvar...

Jag tycker att filmen var otroligt välspelad och snyggt gjord! Så med andra ord - om du gillar lite spänning och rymdfilmer - vad väntar du på?

// A //

The Second Best Exotic Marigold Hotel

Det här är del två i sviten om två (än så länge) om Marigold Hotel. Jag såg den första filmen, The Best Exotic Marigold Hotel (2011, regissör John Madden) för ett antal år sedan och föll totalt för charmen och de fantastiska skådespelarna. Maggie Smith, Bill Nighy, Judi Dench, bara för att nämna några. Ettan handlar om ett gäng äldre människor som åker till Indien, men som blir kvar då de inser att livet där är bättre än hemma.

Nu i The Second Best Exotic Marigold Hotel (2015, regissör John Madden) tar berättelsen vid där den slutade. I början tyckte jag att den här var bra mycket segare och lite mer pinsam än sist, men slutet hämtade upp med schvung!

För en feel-good-film en mörk höstkväll rekommenderar jag den varmt, men se första filmen innan om du inte redan gjort det.

// A //

Kingsman: The Secret Service

Filmhösten har börjat för mig, så har passat på att titta på Kingsman: The Secret Service (2015, regissör Matthew Vaughn). Vad överraskad jag blev! Filmen var riktigt underhållande, charmig och spännande och jag rekommenderar den varmt!

Kingsman är ett gäng spioner som räddar världen gång på gång och har gjort så under många, många år. En väldigt hemlig organisation, som har sitt säte i ett skrädderi. De ska vara ett visst antal medlemmar, och då när en av medlemmarna omkommer måste det tillsättas en ny. Alla medlemmar får rekommendera en person som de tror är lämplig för rollen och dessa personer måste genomgå ett stort antal test.

Samtidigt som detta pågår, finns det ett rikt knäppo som heter Valentine (Samuel L. Jackson) som kommit på ett bra (?) sätt att stoppa miljöförstöringen i världen. Något som Kingsman-gänget inte håller med om.

Huvudrollen innehas dels av Colin Firth (spelar en Kingsman, Harry Hart) och dels hans adept, Taron Egerton (Eggsy) samt en massa bra skådespelare runt de.

Vill man ha en brittisk spionthriller till kaffet rekommenderar jag den verkligen!

// A //

Ex Machina

Nu har jag äntligen sett Ex Machina (2015, regissör Alex Garland)! Tog sin lilla tid... Jag som gillar sci-fi-aktigt med robotar och grejer kunde ju inte motstå att se Ex Machina och inte heller "vår egen" Alicia Vikander.

Filmen börjar med att Caleb (Domhnall Gleeson) vinner högsta vinsten på sitt jobb - och vinsten är att åka till högsta chefens ställe. En lång helikopterfärd över stora vidder landar han så småningom mitt i skogen och där blir han, efter en lång tid, mottagen av hans mycket excentriska chef, Nathan (Oscar Isaac).
Calebs uppgift (för det var ju inte semester) var att testa Nathans verk av artificiell intelligens; Ava (Vikander). Testa på så sätt, att Ava kan tas för en människa till fullo.

Filmen är mörk och obehaglig, men riktigt bra. Rekommenderar dig att se den, om du har liknande filmsmak som jag. :)

// A //

Haywire

Igår fastnade jag framför Haywire (2011, regissör Steven Soderbergh), då jag såg vilka skådespelare som var med i filmen. Hade aldrig tidigare hört talas om huvudrollsinnehavaren Gina Carano om jag ska vara ärlig, men hon spelade bra (och lät precis som Kate Hudson i mina öron!).

Filmen handlar om Mallory Kane (Carano). Hon är utbildad marinsoldat, men lämnade den karriären för att istället jobba för Kenneths (Ewan McGregor) företag, där hon blir skickad på olika uppdrag. Uppdraget vi kliver in i börjar i Barcelona, där Mallory tillsammans med tre andra män (bland andra Channing Tatum) ska frita en kidnappad kines vid namn Jiang (Anthony Brandon Wong). Uppdraget faller väl ut och hon blir skickad på ett annat uppdrag i Dublin, där hon ska arbeta tillsammans med Paul (Michael Fassbender). Men där går något väldigt snett och Mallory inser att hon blivit lurad. Helt plötsligt är hon den jagade.

Den var onekligen spännande, men kändes oerhört overklig i slagsmålsscenerna då jag har svårt att tro att man kan ta så mycket stryk som alla fick. En bra tisdagsfilm!

// A //

Kaffe med rån

Jag tog hem Storytel ett litet tag igen då jag fick ett bra erbjudande, och den första bok jag tog hem, och nu lyssnat klart på, var Kaffe med Rån av Catharina Ingelman-Sundberg.Jag hade sett den i bokaffären och funderat på om det inte vore himla bra att läsa den, och nu fick jag möjlighet.

Boken handlar om Märta, och hennes körkompisar. De bor alla på Servicehemmet Diamanten, så du förstår att dessa människor inte är purunga. På servicehemmet blir saker och ting bara värre och värre med alla neddragningar som syster Barbro kommer med. Ena dagen är det ransonering på kaffet, sen ryker fikabrödet, följt av promenaderna utomhus. Det gör ju inte livet glatt att leva! Och än värre är dessa mat i plastlådor - vad är det för påhitt?! De smakar ju ingenting.
Så Märta börjar fundera på alternativ. Alltså till och med fångarna på statens fängelser verkar ha det bättre! Det har hon sett på TV. De får gå ut varje dag och får riktig mat och kaffe. Så hur gör man för att komma dit?...

Jag har fnissat många gånger åt den här boken, då den är en skön läsning och avkoppling. Inte blir det sämre av att det är Helge Skoog som är uppläsare och han gör alla karaktärerna riktigt levande.

Om du vill ha något lättläst och lättsmält - välj denna! Jag ska hugga in på andra boken i serien om Pensionärsligan inom kort.

// A //

Stalker

Så kom jag då fram till den dagen att jag skulle läsa Stalker av Lars Kepler. Jag var ju och lyssnade på ett författarforum där paret Ahndoril (det vill säga Lars Kepler) berättade om hur de skrev boken och att de själva känt sig riktigt oroliga. Alexandra berättade att hon själv varit utsatt för en stalker en gång i tiden, som hon avhyste från sitt sovrum och de obehagskänslorna finns så klart kvar.

Började läsa boken och tänkte att den här kommer nog bli jätteläskig, men läste och läste och kände mig väl inte jätterädd. Förrän jag förrförra helgen när jag var på möhippa ute vid Wenngarns slott... Jag delade rum med en tjej (jättetrevlig, inga Stalker-tendenser vad jag vet!) och jag gick och lade mig innan henne. Hon bad mig att inte låsa dörren, så självklart gjorde jag inte det.
Väl inne i rummet, med fönster längs hela väggen, från golv till tak och med bara mörker utanför, vågade jag inte tända lampan, om någon var på andra sidan och tittade in. Så där gick jag, och slog tån i tröskeln på väg till och från badrummet. Väl i säng kunde jag inte somna, för tänk om någon skulle komma in. När jag väl hörde dörren öppnas slappnade jag av, för att sedan i panik öppna ögonen för att se att det verkligen var min rumskompis som kom in. Sen sov jag. Haha!

Men i alla fall, boken var spännande! Vi får följa psykologen Erik Maria Bark och den nya kriminalkommissarien Margot. Polisen får videoklipp skickade till sig som visar olika tjejer som gör vanliga saker hemma hos sig, filmat genom ett fönster. Sedan hittas dessa kvinnor brutalt mördade. Genomvidrigt faktiskt. Så klarar du lite skräck - läs!

Himlens Fånge

En av mina absoluta favoritböcker (den ligger absolut på min topp 10), finns Carlos Ruiz Zafóns Vindens Skugga, som jag tidigare nämnt i bloggen. Jag tycker att den boken är helt fantastisk. Både på sättet Zafón för fram den spännande berättelsen och hur han förklarar miljöer. Den utspelar sig i det gamla Barcelona (början av 1900-talet), men jag känner igen mig och vet vilka platser han förklarar - och det med värme.

Vindens Skugga efterföljdes av Ängelns Lek och även den höll mig vaken på ett positivt sätt rakt igenom, då den återigen var spännande och man fick återta kontakten med bokhandlarna Sempere & Söner.

Nu har jag då läst Himlens Fånge, som är den tredje boken i serien som går under benämningen De Bortglömda Böckernas Gravkammare. Återigen är jag fast. Återigen njuter jag av porträtt- och miljöbeskrivningarna. Och jag fick svar på några av de frågor jag suttit med sedan tidigare. Och denna gång längtar jag efter bok fyra, för den måste komma!

Så om du undrar om jag rekommenderar boken är svaret ja, men att du måste ha läst de båda andra innan. Och då Vindens Skugga tillhör min topp 10 förstår du varför...

// A //

Mud

Mud (2012, regissör Jeff Nichols) var en fröjd att se. Otroligt välspelat, sköna miljöer och en bra story - vad mer kan man behöva?

Den handlar om två pojkar, Ellis (Tye Sheridan) och Neckbone (Jacob Lofland). De spenderar sina dagar runt floden på lite olika uppdrag. Neckbone hjälper sin morbror att samla ihop ostron och Ellis säljer fisk som pappan fångar, till olika restauranger i staden.
De har av Neckbones morbror fått nys om en båt som sitter högt uppe i ett träd på en ö.Båten hamnade där vid ett stort oväder och det är ingen som har brytt sig om den efter det. De åker dit för att kolla närmare och "tinga den" som deras, men när de kommer dit finns det redan någon där. Denna någon är Mud (Matthew McConaughey). Mud sitter solo på den här ön och väntar på sin flickvän Juniper (Reese Witherspoon). Pojkarna har lite svårt att koppla varför, men då de får vissa uppdrag utav den mystiske, men trevlige, Mud faller bitarna på plats och vi får ta del av en bra berättelse, där jag i efterhand har lite svårt att reda ut vad som är rätt och fel egentligen.

Jag gillade den, så jag rekommenderar dig att se den.

Den Hemliga Historien

Läste just ut Den Hemliga Historien av Donna Tartt. Fick boken rekommenderad till mig när jag köpte alla delarna i Cirkeln, då kvinnan på Adlibris ansåg att den här höll samma spänning som de andra. Jag kan inte hålla med.

Tydligen är boken kultförklarad sedan den kom ut, 1992, men jag har helt missat den. Har lite svårt att förstå kultstatusen också om jag ska vara ärlig.

Jag har inga problem med sega böcker, så länge de leder till något spännande eller bra. Jag har läst väldigt många Stephen King-böcker, och de är ju så att under de 400 första sidorna känner man bara "jäklar vilken startsträcka" till att de sista 2-300 sidorna är bland de mest spännande man läst. Här var det endast de 200 första sidorna som jag aktivt undrade hur i helskotta någon kan rekommendera en sådan här seg bok...

Nu när jag är klar med boken sitter jag med en stor obehagskänsla i kroppen. Jag har, några gånger, försökt sätta mig in i hur det skulle kännas för mig om jag gjorde ett brott som i sin tur satte mig i fängelse. Jag menar, hur jag själv skulle må och om jag gjort något med/mot någon annan, hur jag skulle må av det - och har kommit fram till att jag nog skulle ha svårt att leva med det och faktiskt må skit. Den här boken tangerar verkligen på dessa tankar.

Boken är skriven i jag-form, och jag är då Richard Papen. Han lämnar Kalifornien för att studera på college. Istället för den kurs han valt blev han invald i skolans innersta intellektuella krets. Han fascineras av de, men han känner inte fullt att han tillhör gruppen, då deras dekadens har en tendens att ta över. De testar riter i gammal grekisk anda och en dag går det överstyr...

Camilla Läckberg skrev att det här var en bok som hon hade velat skriva, då den är spännande, mystisk, tät intrig och har ett persongalleri som stannar länge kvar hos läsaren, och det kan jag hålla med om, men jag rekommenderar ändå inte riktigt boken.

Har du läst den? I så fall, vad ansåg du om den?

Terminator Genisys

Bio idag igen, och nu Terminator Genisys (2015, regissör Alan Taylor). Jag var lite osäker på hur den här filmen skulle bli, men jag blev glatt överraskad! Vi åkte tillbaka i tiden, och framåt, och hitåt och ditåt, det var liksom bara att åka med.

Kul att Arnold Schwarzenegger är tillbaka igen - och det med besked! Återigen försvarar han Sarah Connor (Emilia Clarke), men den här gången får han sällskap av Kyle Reese (Jai Courtney) på uppdrag av Sarahs son John (Jason Clarke) som skickar tillbaka honom från framtiden.

Det är himla bra action och jag var verkligen vaken hela vägen igenom. Inte bara Mad Max som får mig att sluta andas i perioder! :)

Och sen fick jag en positiv överraskning helt plötsligt i filmen, då Matt Smith, som spelar Dr Who, dök upp! Yay!

Nåja, jag tycker den är väl värd att se! Snyggt avslut (?) på Terminator-serien!

// A //

The Spy

Är just tillbaka hemma efter att ha varit och sett The Spy (2015, regissör Paul Feig) och det var nog det bästa jag kunde gjort idag. Det var längesedan jag hade sådana skrattanfall och länge sedan jag hade sådant skrattanfall att jag inte kunde sluta!

Filmen handlar om Susan Cooper (Melissa McCarthy) som sitter som samordnare i en källare hos CIA och pratar in i örat på Bradley Fine (Jude Law), som är en av CIA:s främsta spioner. Men en dag faller lotten att det är Susan som måste gå undercover som spion, något hon aldrig gjort. Och jag lovar - det kan vara det roligaste du ser på bio i sommar!

Det är svårt att inte tycka om Melissa McCarthy överhuvudtaget. Bara hon visar sig blir jag glad i själen, för hon är så go! Och hon blommar ut fullständigt i rollen som CIA-agent! Och Rose Byrne spelar rollen som bitchig überskurk bäst!

Jag kan inte säga mer än att jag ger mina starkaste rekommendationer att du går och ser den här! Får jag säga att du måste se den, så slår jag till och med till med det!

Sandmannen

Alltså paret Ahndoril (det vill säga Lars Kepler) vet verkligen hur man håller läsaren sysselsatt och riskerar att missa att kliva av vid rätt station... De misslyckades inte med den här boken. Heller.

Man fullkomligt kastas in i handlingen, då en ung man hittas väldigt medtagen, gåendes på ett tågspår utanför Stockholm. Hans namn är Mikael, och han har varit dödförklarad sedan sju år tillbaka. När kriminalinspektör Joona Linna får reda på vem han är förstår han direkt vem som varit inblandad i försvinnandet. Men hur kommer det sig att Mikael dyker upp nu?

En bra sommardeckare att läsa i hängmattan eller i solstolen. Eller inomhus som sommaren håller på just nu.

Ender's Game

Ville se en film häromkvällen och kollade på förslagen som Netflix gav mig efter att ha kollat på Godzilla, Silver Shadow och Dr Who och ett av förslagen var den här, Ender's Game (2013, regissör Gavin Hood).

Filmen utspelar sig i framtiden, där jorden redan haft ett stort krig mot en ras utomjordingar som heter Tormiker. Alla höll på stryka med i invasionen, men tack vare Mazer Rackham så överlevde de resterande av jordens befolkning. Dock med vetskapen om att Tormikerna håller på att bygga upp en ny större armé, och kommer jorden överleva det?
Vis av erfarenheterna från första svängen ser nu forskarna mot barnen, för att plocka ut de som är snabbast och lämpligast för programmet att bli nästa Mazer Rackham. En som visar sig väldigt lämplig (tror man) för detta är unge Ender Wiggin (Asa Butterfield) och Colonel Graff (Harrison Ford) tar honom under sina vingar.

Jag tyckte filmen var spännande rakt igenom, även om den kanske siktar in sig på den yngre generationen. Men jag kommer alltid gilla sådana här filmer, det måste jag erkänna... :)
Och så måste jag lyfta fram Hailee Steinfeld (såg första gången i True Grit - fantastisk!!) som är en fantastisk skådis och kommer bli stor (större!).

Jönssonligan - Den perfekta stöten

Fick höra att Jönssonligan - Den perfekta stöten (2015, regissör Alain Darborg) skulle dyka upp och tänkte att det kan vara vanskligt att talla på svensk historia, som faktiskt original-Jönssonligan är. Ingen skulle ju kunna göra Vanheden som Ulf Brunnberg gjorde rollen, eller Sickan som Gösta Ekman och absolut inte Dynamit-Harry som Björn Gustafsson... Men vad tusan, jag kan väl ge den ett försök då! Så det gjorde jag.

Döm om min förvåning när jag faktiskt fann den underhållande. Det enda jag kände var som tidigare filmer var ju just Franz Jäger-kassaskåpet och Charles-Ingvars (Simon J Berger) hjärna! Rocky (Susanne Thorson) var ju helt plötsligt en kvinna, Vanheden (Alexander Karim) var i och för sig fortfarande en glidare, men på ett helt annat sätt - och Harry var bara Harry (Torkel Petersson) och inte alls den tidigare karaktären.

Blev en del fniss, och rätt sjysst skådespeleri. Samt att man faktiskt hade grundtonen från tidigare filmer. För dig som gillade Jönssonligan när det begav sig på 80-90-talet - se den här med. Grundstoryn är att Charles-Ingvar ska hämnas sin farbrors död tillsammans med dessa... Karaktärer.

Mad Max: Fury Road

Om du vill ha action så pass mycket att du kommer på dig själv med att sluta andas emellanåt är Mad Max: Fury Road (2015, regissör George Miller) rätt film för dig för den hade mig i ett hårt grepp genom hela filmen.

Jag minns vagt den första Mad Max-filmen (samma regissör, men med Mel Gibson i rollen som Mad Max) då jag såg någon många år efter den släpptes (släpptes 1979), men då var den inget för mig. Den här var dock det.

Mad Max spelas den här gången av Tom Hardy och jag tycker att han gör rollen perfekt. Sedan har vi Charlize Theron som Imperator Furiosa, hon som ska köra stora lastbilstransporten. Jäklar vad cool hon var då!
Lite svårt att säga vad den handlar om för att få den att låta spännande, för förkortar jag det hela är det en fraktlast som går lite snett och det blir förföljande och pang-pang i en framtidsvärld där jorden är förstörd och människorna börjar bytas ut av en annan typ av "människor".
Jag vet inte om du sett tidigare Max Max-film, så vet inte vad jag ska skriva, mer än att blir det en liten lucka i ditt schema och du är sugen på lite action - se den här!!

// A //

Cirkeln

Ja jag läste och recenserade ju boken Cirkeln (filmen från 2015, regissör Levan Akin) för ett tag sedan, då jag ville ha läst boken innan filmen kom ut och efter mycket om och men kom jag till skott och såg filmen på bio. Den slutar säkert visas på bio snart, så spring och se den  om du inte redan varit iväg!

Rekommenderar att läsa bok-bloggen som jag länkat till ovan, för att få själva storyn. Sen kan jag tillägga att jag tycker verkligen att det var rätt skådisar på rätt plats i filmen! De lyckades fånga de olika karaktärerna i boken och var inte alls långt ifrån vad jag själv tänkt att de skulle se ut. Dessutom spelade de riktigt bra.
Lyfter fram Minoo (Irma von Platen), Vanessa (Miranda Frydman), Anna-Karin (Helena Engström), Linnéa (Leona Axelsen) och den fullkomligt vidriga Ida (Hanna Asp) som alla var riktigt bra!

De hade kapat rätt mycket från boken dessvärre, så lite av den spännande handlingen med sidokaraktärer fick stå tillbaka, men de gjorde ändå ett bra jobb.

För en spännande stund på bio - se den! Lyckats osedvanligt bra "för att vara svensk" och jag hoppas verkligen att de resterande två böckerna i serien blir filmatiserade också!

Nyckeln

Jaha, så nådde jag slutet (?) av den här trilogin av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Har tidigare recenserat både Cirkeln och Eld och nu är det då dags för Nyckeln.

Boken tar vid från tidigare slut (vore konstigt annars, eftersom det är en trilogi...) och den var väldigt spännande! Jag kan ju liksom inte säga vad den handlar om helt, då pajar jag ju de tidigare böckerna om du inte redan läst de, men jag kan säga att det är ett snyggt avslut.
Mats och Sara skriver på ett bra sätt som gör att jag kan läsa måååååånga sidor och kapitel innan jag tar en paus. Så börja nu med Cirkeln (innan du ser filmen, som jag själv hoppas på att få recensera inom kort) så har du snart sommaren här medan du läser bort den blåsiga våren med hit-och-dit-väder.

// A //

Third Person

Igår såg jag Third Person (2013, regissör Paul Haggis). Regissören är samma person som regisserade Crash 2004. Har du sett den filmen kommer du känna igen dig i den här, liksom i Robert Altmans Shortcuts - det vill säga ett gäng olika fristående berättelser som binds ihop i filmen av en gemensam nämnare. Jag säger inte den gemensamma nämnaren för den här filmen, men det kommer du att inse.

Filmen utspelas i Paris, New York och i Rom. Vi får möta författaren Michael (Liam Neeson) som dragit till Paris för att skriva sin bok. Där dyker Anna (Olivia Wilde) upp och man undrar genast över vilken relation de två har till varandra.
Vi får även möta Scott (Adrien Brody) som är i Italien på jobbsemester. Lite svårt att som amerikan komma överens med italienarna blir han speciellt varse på Bar Americano där man verkar prata allt annat än just amerikanska... Där kliver hetsiga och heta Gina (Katy Louise Saunders) in och Scott blir som förtrollad, men är hon den hon utger sig för att vara?...
Och sista ut är då personerna i New York. Den otursförföljda (?) Julia (Mila Kunis) som förlorat vårdnaden av sin son och kämpar för att få honom tillbaka från sin ex-man Rick (James Franco).

Jag är ett stort fan av filmen Crash och av Shortcuts och tyckte att den här filmen var riktigt bra också. Personporträtten är riktigt bra och talande (det vill säga - bra skådespelare!), men den håller inte riktigt lika bra som de två jag nämnde innan. Men absolut sevärd!

Eld

Efter jag läst klart Cirkeln var ju jag så klart nyfiken på Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgrens fortsättning - Eld.

Säga vad man vill, men de är spännande och jag kan komma på mig själv att fundera på vilket element jag skulle vilja behärska samt hur det skulle vara att vara häxa. Stort ansvar, men spännande!

I den här boken fortsätter vi att följa tonårstjejerna och följa deras så kallade ofrivilliga vardag. Det är inte lätt att leva med Apokalypsen hängande över sig,  men speciellt inte när hela Engelsfors genomsyras av ett sådant extremt positivt tänkande så att det blir skrämmande...

Läs!!

Gnomeo & Julia

Alltså jag älskar ju animerade filmer, och att jag då missat Gnomeo & Julia (2011, regissör Kelly Asbury) är helt galet!

Jag såg den med originalspråket (det vill säga engelska) och fick då höra James McAvoy, Emily Blunt, Michael Caine med flera och de gjorde rösterna så bra!

Alltså den är ju baserad på gamla Shakespeares Romeo & Julia (nähä!?), men handlar alltså om trädgårdstomtar och diverse andra figurer som brukar ställas i trädgården. Och den här var rolig! Jag skrattade rakt ut vid flera tillfällen.

Rekommenderar den mucho!! :)

Dallas Buyers Club

Flera av mina vänner hade sagt att jag borde se Dallas Buyers Club (2013, regissör Jean-Marc Vallée), men jag hade inte funnit rätta sinnesstämningen till att se en film om HIV. Nu har jag dock sett den och jag ångrar mig inte, då den var bra mycket bättre än vad jag trodde den skulle vara.
Återigen har jag svårt för Matthew McConaughey, men jag måste vika mig snart och säga att han är en riktigt bra skådis. För här var han riktigt, riktigt bra.

Filmen är verklighetsbaserad och handlar om Ron Woodroof (McConaughey), en elektriker och kvinnotjusare som på 80-talet blev smittad av HIV genom att injicera droger med sprutor. Det var på den tiden det bara var homosexuella som fick det, inga andra. Ja, enligt folktron... Verkligheten var ju en annan. När han kom in fick han reda på av läkaren att han hade 30 dagar kvar att leva. Och vilket liv skulle bli det, när hans "vänner" tog avstånd. Inte bara för att han hade HIV utan för att han var ju bög också, inte sant?! Något måste ju kunna göras åt eländet? Ron hade ju liksom inte levt klart! Så han startade en egen import och där har du berättelsen.

Inte bara McConaughey spelade bra, även Jared Leto gör en grym prestation som Rayon, som man bara älskar.

Jag håller med mina vänner - se den här filmen!

12 years a slave

Jag vet, i bland är jag så sent ute så att folk blir förvånade, men jag har faktiskt inte vågat se 12 years a slave (2013, regissör Steve McQueen) än då jag hört att det är en film som gör ont. Men Micke ville se den och jag tänkte att det är väl nu eller aldrig så jag sa ja. Dock hann vi inte se den båda två, då tiden sprang iväg. Jag såg den i kväll och aj.

Filmen är baserad på en sann historia om Solomon Northup (Chiwetel Ejiofor) under mitten av 1800-talet i USA. Han var en fri man, boendes med fru och två barn i New York. När frun och barn åkte iväg under några veckor blir Solomon kidnappad och såld som slav till Södern. Ingen lyssnar på hans prat om att han skulle vara en fri man, utan han är och förblir en slav bland andra slavar.
I filmen får vi följa honom mellan olika gårdsherrar som vi lugnt kan säga är olika trevlighetsgrader på (spelas bland andra av Benedict Cumberbatch och Michael Fassbender) och vi får även följa de runt honom och hans kamp för att komma tillbaka till sin familj.

Det är lite svårt att ta in att det är verklighet, att den här hemska historien verkligen har hänt en gång i tiden, men det har den och därför är den alltid aktuell. För är det något vi aldrig får göra, är att glömma vår historia!
Så se den här. Otroligt välspelad!

// A //

9

9 (2009, regissör Shane Acker) hade helt gått mig förbi, så nu är jag hemskt glad för att Micke ville se något animerat så att jag började botanisera bland "barnfilmerna", så att jag hittade den här. Med stora bokstäver stod det Tim Burton på omslaget, och då han är en liten husgud (har några stycken) blev jag genast intresserad. Det var dock endast "Tim Burton Production", men kan förstå varför han ville satsa på filmen då den är i hans stil.

Filmen börjar när 9, en liten trasdocka, väcks till liv. Helt ensam står han och tittar ut över ruinerna av något som varit en stad en gång, men så får han syn på en till trasdocka där nere och springer ut. Han blir dock snabbt varse att trasdockor är inte de enda som bebor jorden, utan det finns läskiga maskiner också. Men ska han välja att leva i skuggan, eller är det dags att sätta sig upp mot maskinerna? Vad säger de andra?

Jag tyckte om filmen. Den var lite sorglig, lite spännande och väldigt mörk. Jag fick lite Sagan om Ringen-vibbar när jag såg den, och det var garanterat inte endast på grund av att Elijah Wood som spelar Frodo i nämnd film gör rösten till 9.

// A //

Cirkeln

Det gick väldigt snabbt att läsa Cirkeln av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren. Fick frågan om jag ville se filmen som haft premiär på bio nu, och insåg att jag nog ville läsa boken först. Det är en ungdomsbok, men hade hört av ganska många vuxna nu att de tyckt att den var bra, så varför inte? Hon i bokhandeln sa bara att hon tyckte att den hade varit jättebra och att hon önskat att den hade funnits när hon var i tonåren.

Men, tillbaka till boken. Den utspelar sig i ett samhälle som heter Engelsfors och där börjar det hända konstiga saker för en del elever i en gymnasieskola. Det verkar som om de har fått en del krafter att använda, bara sådär, och i det hela får de reda på att de är De Utvalda, som ska stå emot när mörkret kommer. Samtidigt begår en del självmord. Eller gör de verkligen det?

Tyckte boken var härligt spännande och skriven på ett lättläst sätt. Ser redan fram emot att läsa nästa del i serien av tre böcker. Och att se filmen!

The Theory of Everything

Jag blev tipsad av min ex-man att se The Theory of Everything (2014, regissör James Marsh) då han hade sett den och lät helt salig. Han sa att det kunde vara värt att ta med näsdukar, då det fanns risk för snyft. Jag tog med Linda istället, som tog med servetter. Win-win!

Filmen handlar om professor Stephen Hawking (Eddie Redmayne) och hans fru, Jane (Felicity Jones), och alla vet väl vem han är i verkliga livet? Behöver väl ingen vidare presentation (men om du behöver det, klicka på hans namn här). Vi får följa honom från hans collegestudier och framåt och det är verkligen en fin och kärleksfull film över en man som egentligen inte skulle leva fortfarande. Men tji fick alla!

Eddie Redmayne gör ett fantastiskt jobb! Han spelar så kopiöst bra så att det är löjligt! Även Felicity Jones spelar otroligt bra. Rekommenderar denna!

// A //

The Imitation Game

Jag hade visst varit snäll, så Micke ville bjuda mig på bio. Jag tackade inte nej så klart utan jag sa JA och föreslog The Imitation Game (2014, regissör Morten Tyldum) och wow säger jag bara... Vilken film! Vilka skådisar! Och vilken historia...

Egentligen vill jag inte berätta något om vad den handlar om, för jag vill att du ska få uppleva den precis som den fantastiska berättelse det är, men jag kan berätta den kort-korta versionen att den handlar om Alan Turing (Benedict Cumberbatch), ett mattesnille och matematikprofessor. Inte bara om honom som person, för vi får följa hans berättelse som barn (Alex Lawther) parallellt som vuxen, utan även vad han gjorde för världen.

Filmen utspelar sig främst under andra världskriget, där tyskarna leder stort på grund av deras krypteringsmaskin Enigma. Alla andra länder försöker knäcka koden, men det verkar omöjligt. De främsta krypteringsexperterna sitter och jobbar mot klockan, men det ger bara mer uppgivenhet. Samtidigt är det andra omständigheter som Turing får jobba med, som för mig känns helt främmande och galet, men så levde jag inte på den tiden och med deras synsätt...

Blir det inte Oscar efter den här filmen vet jag inte vad juryn tittar på. Berättelsen är baserad på en verklig person, en väldigt speciell verklig person och Cumberbatch är perfekt i rollen! Blev även väldigt imponerad av unge Lawther som spelade fantastiskt bra.
Se den här. Den är värld ALLA minuter!

Micke & Veronica

Såg trailern till Micke & Veronica (2014, regissör Staffan Lindberg) och tänkte att aldrig i helsike ska jag gå och se den här på bio. Ska nog inte se den överhuvudtaget. Men så sms:ade Karin mig och frågade om inte jag kunde haka på och se den och då jag hade en tråkig lördag hemma med snöstorm utanför fönstret, så tänkte jag "what the heck" och tackade ja.

Filmen handlar om Micke (David Hellenius) som arbetar som snickare och läkaren Veronica (Izabella Scorupco). Micke kommer hem till Veronica för att lägga en offert på hennes kök och sedan träffas de på en nätdate. Dock inte deras nätdate, utan Mickes och Veronicas kollega/kompis Anna (Malin Arvidsson) nätdate med Micke.
Tycke uppstår och mycket flyter på bra, tills dess att barnen och övrig familj introduceras i deras lycka. De kommer ju liksom från olika typer av familjer...

Jag måste tyvärr erkänna att filmen var underhållande! Suzanne Reuter spelar överklassdonna med bravur, och Philip Zandén går fint in i sin roll han med. Överlag var det bra skådisar! Rekommenderas för en paus i vardagen för att gå in i någon annans vardag. Önskar att de delat ut skämskuddar på bion, för det hade jag behövt emellanåt.

// A //

Divergent

När jag var nere på Hemmakväll och höll i Divergent (2014, regissör Neil Burger) och Edge of Tomorrow (recenserad här) tyckte killen som jobbar där att jag borde ta den sistnämnda med Tom Cruise då han tyckte den var bättre. Nu var jag och Kej nere och då höll jag i den igen och vi ångrar inte att vi hyrde den.

Filmen handlar om Tris (Shailene Woodley). Hon lever i en värld där världens befolkning är uppdelad i fem olika kategorier. Hon själv är uppvuxen bland de Osjälviska och nu när hon och hennes bror som tonåringar ska genomgå ett test för att se om det är den kategorin de fortsättningsvis ska tillhöra ställer hon sig tveksam redan innan hon ser vad testet visar. Det visar sig att hon är en Divergent, det vill säga en person som inte passar in i någon kategori alls och är på så sätt livsfarlig för det strömlinjeformade samhälle som nu är gällande.

Gillar man lite actionäventyr i framtidsvisionsmiljö kan jag rekommendera denna. Även om man inte, som Kej, gillar dessa kan jag tydligen rekommendera de ändå! Tycker den var välspelad och påminner om de filmer som kommit de senaste åren (Hunger Games, The Maze Runner, District 9 och så vidare). Lite som världen är idag, fast ur ett annat perspektiv (det vill säga är du inte som andra passar du inte in).