söndag 8 januari 2017

Hundraettåringen som smet från notan och försvann

Idag fyller min mamma år, så jag och pappa tyckte det var kul att bjuda ut henne på bio. Så vi gick och såg Hundraettåringen som smet från notan och försvann (2016, regissörer Felix och Måns Herngren). Denna gång utan en bok av Jonas Jonasson att luta sig tillbaka mot.

Vi blev inte besvikna. Robert Gustafsson axlar återigen rollen som Allan Karlsson suveränt! Nu när vi träffar honom och hans nyfunna polare; göteborgaren Julius (Iwar Wiklander), virriga Benny (David Wiberg), hans nya tjej Miriam (Shima Niavarami) och - tro det eller ej - Gäddan (Jens Hultén), lever de livets glada dagar på Bali. Tills Miriam och Julius får dricka Allans gamla läsk från Sovjet, Folksoda. Efter det kan de inte tänka på något annat. Och när Julius får reda på att Allan någonstans har receptet på denna delikata dryck tar berättelsen fart och återigen blir det med en jäkla fart.

Jag måste nog säga att den här var lika bra som originalet, det vill säga Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann! Vill man ha några skratt och en massa "hur-i-hela-fridens-namn-fick-de-ihop-den-här-historien"-tankar så är det precis rätt film att se!

// A //