Jag satt där med min laxfilé med smulad chévre, redo att inta lunchen och fortsätta läsa på boken jag påbörjat - och så gör den jäveln det igen.
Jäveln i det här fallet, är Fredrik Backman. Jag vet inte hur han gör när han skriver, men den här gången fick han mig att fulgråta så snoret rann och tårarna föll ner i laxen. Två gånger fick jag lämna min lax för att gå och snyta mig, för serru snor tänker jag inte äta även om tårindränkt lax gick bra.
Jag har tidigare recenserat En man som heter Ove samt
Mormor hälsar och säger förlåt. Fantastiska böcker! När jag började läsa den här tänkte jag precis som när jag läste Mormor - jaha, exakt samma sätt att skriva på som tidigare, lycka till att fånga mitt intresse med den här boken. Men jag blev såld. Igen.
Britt-Marie är faktiskt karaktären från Mormor-boken. Du vet, om du läst boken, hon som ständigt borstade bort osynliga smulor från kjolen, som levde med Kent som var fantastiskt bra på att koka kaffe. Och var det någon karaktär från Mormor som skulle fått en egen berättelse så är det just Britt-Marie.
Har du inte läst Mormor-boken rekommenderar jag starkt att du börjar med den, för den var helt fantastisk. Och har du inte gjort det kan jag faktiskt inte riktigt recensera den här boken rätt, så att du förstår. För Britt-Marie är en riktig karaktär. Hon har en bestämd uppfattning om hur saker och ting ska vara, och är de utanför hennes normer, då blir det galet. Men hon förstår att du inte vet bättre, för hon har inte fördomar. Nej nej, absolut inte. Däremot behöver hon jobba på sin diplomatiska sida, för det har Kent sagt. Och var är nu Kent? Och hur i hela fridens namn hamnade hon i den lilla utdöda byn Borg?!
Det spelar ingen roll hur du väljer att läsa den här boken. Om du får den läst för dig, om du läser den i pappers- eller digitalform - bara du läser den (efter Mormor!)! För jag rekommenderar den å det varmaste.
Tack Fredrik Backman - du rockar!
För egen del fick jag möjligheten att läsa boken digitalt, då jag är Buzzador och blivit ombedd att prova Mofibo-appen. Lite anti och motsträvig till en början då jag vill känna papper när jag vänder blad, men det här var ett jättebra komplement till det.
Läs.
