Riverdale

När jag var liten läste jag serietidningen Acke. Jag var lite småförtjust i honom och önskade att jag vore Betty. Inse att det blivit en Netflix-serie baserad på den!

Vi får alltså ta oss till Riverdale Highschool där Acke/Archie (K. J. Apa)  går, tillsammans med sin bästa vän Betty (Lili Reinhart). Och så flyttar Veronica (Camila Mendes) dit och stökar till lite efter att hennes pappa blivit fängslad. Jughead (Cole Sprouse) är så klart med, men kommer banne mig inte ihåg vad han hette i svenska serien.

Inte nog med att det är "vanligt" highschool-drama, som pricken över i försvinner skolans mest populäre kille; Jason (Trevor Stines) efter att han varit ute och rott med sin tvillingsyster Cheryl (Madelaine Petsch) och Ackes gäng börjar genast rota. Hela staden känns plötsligt skyldiga.

Tycker den är riktigt bra och spännande, välspelad. Extraplus för att min gamla tonårscrush Luke Perry är med, liksom Molly Ringwald. Och inte att förglömma Mädchen Amick från Twin Peaks. Wow liksom! :)

// A //

Lost in Space

Snubblade över Lost in Space (2018), en serie, på Netflix och oj vad glad jag är över att jag gjorde det. Jag blev helt såld! Den är väldigt välspelad och väldigt snyggt gjord.

Filmen utspelar sig i - tadaaa - rymden! Människorna har alla (?) fått göra tester och endast de som är bra nog och kan tillföra något till "den nya världen" är välkomna ombord. Resan går bra, men så träffas farkosten av något och kraschar på en planet som liknar jorden. Någonstans i rymden.

Vi får följa familjen Robinson som består av mamma Maureen (Molly Parker), pappa John (Toby Stephens), döttrarna Judy (Taylor Russell) och Penny (Mina Sundwall) samt lillebror Will (Maxwell Jenkins).

Som sagt, jag blev helt såld och slukade avsnitt efter avsnitt, då jag verkligen ville veta allt vad som hände den här familjen. Rekommenderar den varmt! Bara längtar till en säsong två!

// A //

Till alla killar jag har gillat

Till alla killar jag gillat (2018, regissör Susan Johnson) kom upp som förslag till mig på Netflix. Jag älskar att Netflix slumpgenerator baserad på vad jag tittar på tydligen tror att jag är en tonåring! Men den lät onekligen charmig, så jag tittade på den.

Den handlar om Lara Jean (Lana Condor). En alldaglig tjej, pluggar bra i plugget, tillhör inte tuffa gänget och så vidare. Aldrig haft en pojkvän. Däremot har hon varit kär ett antal gånger i sitt liv, och varje gång skriver hon ner hur hon känner i ett brev som aldrig skickas, utan bara läggs i en låda. Men en dag skickar någon de där breven i alla fall... P a n i k e n.

Fast nä, hon är rätt cool ändå. Svimmar kanske, men i övrigt.

Den var charmig och jag gillade den. Många skratt, inte så många skämskuddar utan bara en mysig film. Och Condor spelar rollen urcharmig! Om någon som läser det här har kollat Gilmore Girls och minns Rorys (Alexis Bledel) kompis Lane (Keiko Agena) så vet ni på ett ungefär hur den här tjejen är. Pratar lite mindre dock.

// A //

Beyond Skyline

Netflix rekommenderade mig att se Beyond Skyline (2017, regissör Liam O'Donnell) och återigen träffade Netflix rätt på mig, för jag tyckte den var både spännande och bra.

Utomjordingar kommer till jorden och om du tittar in i det blå ljuset blir du uppsugen i rymdskeppet. De flesta människor hamnar där och två av dem av fri vilja. Den ena är polisen Mark (Frank Grillo) vars son Trent (Jonny Weston) sugs upp. Han tänker minsann inte ge upp om honom inte!
Lite svårt att berätta handlingen utan att säga för mycket, så jag säger bara snyggt gjord, spännande och värd att se. Om man gillar filmer om utomjordingar och typ apokalyps.

Och missa inte borttagna scener i sluttexterna. Fniss utlovas!

// A //

Ghost Wars

Jag började ju fundera på om jag var dum på riktigt, som började kolla på serien Ghost Wars (2017, regissör Simon Barry) när jag sitter hemma själv i mörkret, men den sög liksom in mig i historian och sen kunde jag inte sluta titta.

Serien handlar om Roman (Avan Jogia). En ung man som bor i en liten stad i Alaska (fantastiska vyer!). Vi kan lugnt säga att han inte haft det så lätt... Hans mamma övergav honom i ung ålder och hon hör endast av sig via vykort och lite pengar emellanåt, som han alltid får via prästen Dan (Vincent D'Onofrio). Mamman var dessutom stadens medium och själv har han ärvt några av hennes "gåvor". I och med det blev han utstött och allt och alla. Den enda, förutom prästen, som är snäll mot honom är Maggie (Elise Gatien).

Men så sker en jordbävning, som visar sig inte vara en jordbävning, utan att man öppnat en dörr till något annat och helt plötsligt är staden full av sådana som absolut inte borde vara där, och de är elaka.

Löjligt spännande emellanåt, och väldigt välspelad. Jag fick dessutom effekter hemmavid i soffan som komplement om det inte var läskigt nog, då jag hörde tre dunsar i mitt vardagsrum, följt av ytterligare tre dunsar lite senare in i avsnittet. Andades inte ut förrän jag insåg att det var ballonger från kalaset som släppt från sina fästen :)

Se den!

// A //

Annihilation

Ny på Netflix är Annihilation (2018, regissör Alex Garland) och det är av samma regissör som gjorde Ex Machina, så den måste jag ju bara se direkt. Så jag gjorde det.

Den handlar om Lena (Natalie Portman) som arbetar som lärare. Hon är gift med Kane (Oscar Isaac), som en dag åker på ett hemligt uppdrag (han är soldat, liksom Lena tidigare varit). När han kommer hem är han sig inte lik. Han är frånvarande, minns inte så bra och helt plötsligt får han ett anfall. Ambulansen hämtar, men väl däri blir de stoppade av polisen som för de båda två till en annan ort.

Lena får då "äran" att ställa upp på det hemliga uppdraget även hon och hon får se, från stationen de är på, att det är som en såpubblefärgad vägg och det är det som är uppdraget. Att gå in där, se vad som händer och komma tillbaka. Är tanken. Än så länge är det endast Kane som kommit därifrån.

Den var lite spännande, men kan inte säga att jag tyckte den var speciellt bra.

// A //

The Cloverfield Paradox

Netflix sände mig ett tips om att det här var en film för mig, så jag satte mig och såg The Cloverfield Paradox (2018, regissör Julius Onah). De hade rätt i sak, det är en film som skulle passat för mig, men jag tyckte ärligt att den inte var så vidare värst bra.

Filmen utspelar sig i framtiden, där människorna gjort slut på jordens alla resurser och de har ett alternativ kvar. De skickar upp ett blandat gäng människor i rymden för att testa en ny sorts resurs, med livet som insats. Men i gengäld - om de lyckas så räddar de planeten och alla människor boende på den.

Givetvis går testet lite knas, vilket resulterar att de är inne och sniffar på en parallell värld, och det kanske inte var det smartaste... Och först nu när jag skriver det här kopplar jag det där om maskarna. Det tog sin tid... Haha!
Men se den, en svag trea kanske, på min skala. De spelade i alla fall helt ok :)

// A //

Pride and Prejudice and Zombies

Jag var runt och letade efter en film jag tänkte se på Netflix när jag snubblade över Pride and Prejudice and Zombies (2016, regissör Burr Steers). Den lät ju bara för knasig för att vara sann! Jag som sett Jane Austens Pride and Prejudice ett antal gånger i olika versioner kunde ju inte bara låta bli den här!

Den bygger alltså på Austens bok och har du läst den, alternativt sett någon av de "riktiga" varianterna som finns som film, vet du storyn och kommer lätt koppla samman med den här.

Vi har familjen Bennet, det vill säga mor och far och de fem döttrarna. I de andra varianterna är de uppfostrade att vara duktiga på att sy, dansa, underhålla, men i den här är de duktiga på kampsporter och vapen.
Vi har Mr Darcy (Sam Riley) som gör sin roll som torrboll bra, men en ypperlig zombiedödare.
Vi har tråkig-så-klockorna-stannar-släktingen till familjen Bennet, det vill säga Pastor Collins (Matt Smith), med den han fascineras mest av; Lady Catherine de Bourgh (Lena Heady).
Och så har vi så klart löjtnant Wickham (Jack Huston) som alla gillar så mycket.
Sen har vi då ett gäng zombies... Inte så få heller, zombieapokalypsen är i antågande!

Den var onekligen roande att kolla på. Förstår inte att jag missat den helt, men det blir väl så när fokuset är flyttat från filmvärlden nu för tiden... Kolla in den, för den var rätt skoj. Och stanna till slutet, även efter eftertexterna börjat!

// A //

Retribution

Letade efter något på Netflix som kunde falla mig i smaken och fastnade för serien Retribution (2016, regissör ?), som verkar gått på BBC under namnet One of Us (?).

Den börjar med att ett nygift par blir brutalt mördade i sin egen lägenhet, av en pundare. Av någon outgrundlig anledning sätter mördaren fart mot den lilla byn där de två ungdomarna kom ifrån, och där deras familjer bor kvar på varsin gård på landsbygden i Skottland. Han får ett litet otrevligt mottagande av familjerna och det i sin tur sätter igång en splittring även av de, för plötsligt undrar man vem man kan lita på egentligen...

Det är en mörk serie, men den var bra. Välspelat och spännande!

// A //

Altered Carbon

Netflix har tagit fram en serie som heter Altered Carbon (2018, regissör Laeta Kalogridis) där vi har vår egen Joel Kinnaman i huvudrollen som Takeshi Kovacs.

Serien utspelar sig långt i framtiden, där man nu kan leva hur länge som helst, bara din "stack" är intakt och du har en kropp att sätta den i. Som vanligt, när du har pengar kan du göra kloner av din favoritkropp, kanske till och med din ursprungliga, men har du otur återföds du inte alls, alternativt kommer i en kropp som inte alls stämmer överens med den du var.

Kovacs begick brott som var så allvarliga, att hans stack varit oanvänd de senaste 250 åren. När han nu får en kropp är det för ett visst syfte.
Han kommer tillbaka till en värld med mycket AI och slum och blir varse att det är endast de äldre med mycket pengar (Meths) som har tillgång till en plats ovanför de mörka molnen - och det är en av de som sett till att han kommit tillbaka.

Jag sträckkollade den så gott jag kunde. Hade gärna vikt en hel ledig helg till att kolla, men just sådana helger är svåra att finna nuförtiden. Så ja, jag tycker den var skitbra och jag hoppas innerligt på en fortsättning snarast!

// A //

Bright

Det tog mig ett tag innan jag såg Bright (2017, regissör David Ayer) av den enda anledningen att jag trodde den skulle vara bra, men blev motarbetad av filmvänner. Så till sist såg jag den själv och ja, den ÄR bra. Enligt mig. Ska sluta lyssna på vad andra säger...

Bright utspelar sig i en värld där olika raser fått ytterligare en dimension, då det finns både orcher och alver och andra "fantasiväsen". Vi får följa snuten Daryl Ward (Will Smith) och hans, ej önskvärda, partner Nick Jakoby (Joel Edgerton). Anledningen till varför han inte är önskvärd, vare sig av Ward eller resten av poliskåren, är att han är halvblodsorch och inkvoterad på grund av det. Och att han inte  var fullt beredd när Ward blev skjuten...

Dessa två blir indragna i ett krig om ett mäktigt vapen (en trollstav), som lite för många är intresserade av och de träffar intressanta karaktärer på vägen.

Som sagt, jag gillade den. Den kräver fantasi, går att implementera i nutid om man tar bort att det är fiktiva (?) karaktärer med. Och det är lite kul att Noomi Rapace spelar elakingen Leilah! Så har du Netflix - passa på!

// A //

Suicide Squad

Det är nästan så att jag skäms. Men bara nästan! Jag har liksom missat att kolla in en superskurkfilm... Ja, tills nu, när jag igår såg att Netflix hade Sucide Squad (2016, regissör David Ayer). Då var min lördagkväll hemma räddad!

För att se den här filmen måste man acceptera en massa konstigheter som inte (?) finns i verkliga livet, så gillar man inte sådana filmer har man nog inte mycket att hämta här dessvärre. Men jag som inte alls har några problem med detta hade en trevlig kväll.

Som vanligt är det USA:s regering som har en topphemlig organisation som ska utföra ett topphemligt projekt, och i detta fall är det den väldigt osympatiska Amanda Waller (Viola Davis) som ska se till att ett gäng riktiga superskurkar ska arbeta tillsammans för att bilda en superstyrka att täcka upp det "vanliga" försvaret med, men i samma veva råkar de släppa lös "något" som blir ett rent självmordsuppdrag att hantera...
På den goda sidan (?) ihop med Waller finner vi Rick Flag (Joel Kinnaman) som ska försöka hålla ihop detta bångstyriga gäng. Jag har sett Harley Quinn (Margot Robbie) lite här och var och förstår nu varför så många tycker hon är läcker. Helt galen, men läcker.

Filmen har en hel del kändisar i sig, som Will Smith, Jared Leto, Cara Delevingne och mitt ögongodis Scott Eastwood och jag tycker den var underhållande. Mörk och härlig! Lämnade en hel del öppet som jag vill ska stängas, men det kanske det görs i 2:an, vad vet jag?

Tycker den var värd att se :)

// A //

The Last Witch Hunter

Satte mig ner framför Netflix för att se vad jag kunde kolla på den här dagen, och det slutade med The Last Witch Hunter (2015, regissör Breck Eisner).

Den handlar om Kaulder (Vin Diesel), en man som av Drottninghäxan (Julie Engelbrecht) blivit förhäxad med gåvan evigt liv i samma veva som han hade ihjäl henne. 800 år senare är vi i nutid och han har fått se många komma och gå i jakten på att hålla fred mellan häxor och människor.
Men nu är det något som stör igen... Han får hjälp av den nyvigda prästen Dolan 37th (Elijah Wood) och mot all förmodan även häxan Chloe (Rose Leslie).

Jag tyckte att den var helt ok. Storyn höll, skådespelarprestationerna även de, och den var snyggt gjord. Så jo, den kan vara värd att se!

// A //

3%

I min vilda jakt att hitta någon serie att följa när jag blev hemma med feber sista helgen på semestern så sprang jag över 3% (2016, regissör Pedro Aguilera) på Netflix.

Den handlar om en värld. Eller nej, det handlar om två världar. Antingen den smutsiga, fattiga världen med många invånare, eller den värld dit endast 3% om året är välkomna, där ingen egentligen kan berätta hur det är, men alla vet att det är bra. Och hur sorterar man ut dessa 3%? Jo, för det första måste du blivit registrerad som en deltagare och för det andra ska du, efter det konstaterats och du fyllt 20 år, ställa upp i Processen. Och det är banne mig inte vilken process som helst.

Jag tycker serien var riktigt bra! Hon som spelar Michele (Bianca Comparato) spelar riktigt bra, men jag kan inte undvika att tänka på Ronja Rövardotter, när Hanna Zetterberg spelade henne. Faktiskt så spelar alla riktigt, riktigt bra. Även hon som spelar Joana (Vaneza Oliveira) är riktigt bra.
Det som störde mig till tusen är att jag fick se allt dubbat från brasilianska till amerikanska. Kanske är någon inställning, för jag hade hellre sett den på originalspråk. Så om du hittar någon lattjo inställning på Netflix, berätta gärna, så ska jag se till att se de nya avsnitten på rätt språk (kommer 2018).

// A //

Black Mirror

Fick ett tips om att jag borde kolla på Black Mirror (2011-?, skapare Charlie Brooker) på Netflix och jäklar vilken bra serie!!

Det är fristående avsnitt, en brittisk serie med utmärkta skådisar (vår egen Jonas Karlsson dyker upp i sista avsnittet i senaste säsongen) och så sjukt bra ämnen! Som jag förklarade för min kompis; det är som att det skulle kunna utspela sig nu, bara det att alla saker vi gör dras till sin spets i en framtid jag inte hoppas att vi går mot.
Man får verkligen tänka i den här serien.

Ett exempel på ett av avsnitten (Nosedive), där får vi följa Lacie (Bryce Dallas Howard). Hon lever i en värld där du ständigt rejtas med likes och du vill inte hamna under en viss siffra, för då får du inte vara med längre. Som sagt, lite som idag, bara att det kanske inte är på personnivå.

Jag rekommenderar den verkligen! Vissa avsnitt är sjukt obehagliga, men som sagt, det får en att tänka. Se den! Och se sedan fram emot nästa säsong som kommer senare i år (om min källa har rätt).

// A //

Stranger Things

När jag hörde att Netflix skulle börja sända Stranger Things (2016, regissörer Matt & Ross Duffer) tänkte jag att det där är något jag måste se, men sen kom jag av mig. Som vanligt. Men nu har jag nästan sträckkollat hela serien, alla åtta avsnitt, och bara längtar till det kommer fler.

Den här serien smekte mitt 13-åriga jag. Den är välspelad och har underbara hintar om 80-talet och de filmer jag tittade på då. Fantastiskt!

Den handlar om de fyra kompisarna, Mike (Finn Wolfhard), Dustin (Gaten Matarazzo), Lucas (Caleb McLaughlin) och Will (Noah Schnapp). De hänger typ jämt, spelar Dungeons & Dragons nere i Mikes källare och cyklar omkring. Precis som man gjorde då.
Samtidigt handlar det om Eleven (Millie Bobby Brown), en liten tjej som ser mer ut som en kille som har övernaturliga förmågor, och den andra världen.
En dag försvinner Will när han cyklar hem från att ha spelat Dungeons & Dragons. Han genade genom "Mörkmården", träffade på något konstigt, och försvann. Hans mamma, Joyce (Winona Ryder !!), vägrar ge upp om honom och försöker förtvivlat förklara för Wills storebror Jonathan (Charlie Heaton) och polischefen Hopper (David Harbour) att Will faktiskt försöker kommunicera med henne.

Är du lika gammal som jag, det vill säga 42, kommer du säkerligen att älska den här serien. Är du yngre blir det säkert skönt retro. Men se den! Ge den en chans!

Och lite kuriosa... När jag gick i gymnasiet var jag väldigt förtjust i Matthew Modine. Väldigt. Och nu tyckte jag att han som spelar Dr Brenner var lite lik. Och oh my god, det var han! Nu 58 år! Jisses! Jag är gammal... Haha!

// A //

Syskonen Baudelaires Olycksaliga Liv

På Netflix kan man just nu spana in en serie om syskonen Beaudelaire och deras olycksaliga liv. Jag har inte sett filmatiseringen av densamma med Jim Carey i huvudrollen, men jag hoppade direkt på den här serien.

Det handlar om de tre barnen Beaudelaire. Vi har storasyster Violet (Malina Weissman), mellanbror Klaus (Louis Hynes) och så lilla bebisen Sunny (Presley Smith) som en dag på stranden blir uppsökta utav den hostande bankmannen Mr Poe (K. Todd Freeman) som upplyser de om att deras hus brunnit ner och deras föräldrar omkommit. De ska genast placeras hos deras närmaste släkting och det blir hos Count Olaf (Neil Patrick Harris). Men är han deras närmaste släkting? Och vad vill han?
Till viss del får vi ta del av informationen av Lemony Snicket (Patrick Warburton), och han berättar väldigt ogärna om vad som händer, och rekommenderar oss varmt att hellre följa något annat.

Tycker det är väldigt välspelat. speciellt Weissman. Den är otroligt mörk och introsången sätter sig som en smäck på hjärnan. Men provkolla! Antingen fastnar du för den, som jag gjorde, eller så är det bara att släppa vidare.

// A //

Santa Clarita Diet

Om du är sugen på att se något fullständigt makabert, men ack så underhållande bör du genast starta upp din Netflix och kolla på Santa Clarita Diet (2017, regissör Victor Fresco). Det här kan vara en av de mest skruvade serierna någonsin och den är superblodig och skum, men oj vad jag får fnissa i varje avsnitt.
Du bör inte vara kräsmagad, då det som sagt innehåller blod, spyor, kroppsdelar och så vidare... Har jag sålt in den bra? Hoppas det!

Den handlar om mäklarparet Joel (Timothy Olyphant) och Sheila (Drew Barrymore). Ett vanligt amerikanskt par, boendes i vanlig amerikansk villa tillsammans med deras dotter Abby (Liv Hewson). För övrigt en fruktansvärt skön dotter!
De säljer sina hus och hoppas på bonus, som så många andra. Men en dag börjar Sheila må dåligt och spyr. Och då menar jag inte lite. Och sen dör hon. Men lever. Och där ändras livet för familjen för evigt (?).

Alltså du måste se den! Ja, om du har lite twistad humor som en annan... Nu väntar jag bara spänt på nästa säsong!

//  A //

Peaky Blinders

Jag brukar inte skriva om TV-serier i den här bloggen, utan endast filmer och böcker, men nu har jag blivit toksåld på den här BBC-serien Peaky Blinders (2013-?), där första säsongen nu finns att se på Netflix.

Kan ärligt säga att jag inte trodde den skulle vara något för mig, när jag började se första avsnittet, men jag blev fast. Har aldrig varit mycket för gäng-filmer, och speciellt inte mörka sådana, men som sagt...

Serien utspelar sig i 1920-talets Birmingham. Jag, som anglofil, njuter av språket, och den mörka miljön.
Den handlar om gänget Peaky Blinders, vars kärna är familjen Shelby. Gängbossen är Thomas (Cillian Murphy) som har hjärnan i familjen. Han flankeras av sina bröder och sin starka faster Polly (Helen McCrory).
Det här är tuffa män, som har rakblad fastsatta i mössorna och viker inte ner sig för något. De står mellan gäng som leds av Billy Kimber (Charlie Creed-Miles) som är den sofistikerade brottslingen, zigenargänget Lees och gänget med poliser, nu ledda av Chester Campbell (Sam Neill). Men i det allra mittersta hittar vi Clara (Annabelle Wallis), som arbetar som agent för kronan.

Tyvärr finns endast säsong ett på Netflix, men den har verkligen gett mersmak, och slutet gjorde att jag bara måste titta vidare snarast! Så se den!! Det är en upplevelse att höra Sam Neill prata sitt modersmål (irländska) och jag som nyss förlorat min absoluta favoritröst (Alan Rickmans) har fått en ny att lyssna till - Paul Andersons (han spelar Arthur Shelby).

Lite kul kuriosa är att serien faktiskt hämtat inspiration från de riktiga gängen som härjade i Birmingham under 18-tidigt 1900-tal. De var hårda boys de med!

// A //

Pojken i randig pyjamas

Jag fick den här rekommenderad på Hemmakväll för bra länge sedan, läste på baksidan av filmen och kände att den nog var för tung för just den kvällen, men nu när jag jag såg Pojken i randig pyjamas (2008, regissör Mark Herman) på Netflix mindes jag tipset och tänkte "ja, varför inte?". Såg den direkt efter Judge Dredd, så jag kan ju erkänna att det blev tvära kast...

Filmen handlar om en tysk familj under andra världskriget. Fokus ligger på sonen Bruno (Asa Butterfield). En liten kille som gör helst det som små killar gör - det vill säga leker med kompisar.
En dag får han reda på att pappan (David Thewlis, var inte alls beredd på att se honom i den här rollen efter att ha sett honom som Remus Lupin i Harry Potter) blivit stationerad på en ort på landet och de måste flytta. Han har fått en ny tjänst inom SS, men vad den innebär vet ingen utom han själv.

Familjen flyttar och Bruno får verkligen ingen att leka med. Dessutom inlåst bakom grindar! Inte så roligt... Och varför går mannen som kommer med grönsaker med randig pyjamas under kläderna?
Som småpojkar är, så tar äventyrslystnaden över en vacker dag, och han tar sikte på bondgården som han sett från sitt fönster. Han måste ju ta reda på varför alla springer omkring i pyjamas!
Väl där lär han känna Shmuel (Jack Scanlon), men förstår inte riktigt varför han inte vill leka.

Filmen var fantastiskt bra och gav ett viktigt budskap, speciellt som vindarna blåser i dagens samhälle. Pojkarna spelade otroligt bra och berättelsen höll hela vägen igenom.
Om du klarar en film som inte enbart byggs upp av skratt och solsken - se denna. Jag rekommenderar den varmt!