lördag 18 mars 2017

Santa Clarita Diet

Om du är sugen på att se något fullständigt makabert, men ack så underhållande bör du genast starta upp din Netflix och kolla på Santa Clarita Diet (2017, regissör Victor Fresco). Det här kan vara en av de mest skruvade serierna någonsin och den är superblodig och skum, men oj vad jag får fnissa i varje avsnitt.
Du bör inte vara kräsmagad, då det som sagt innehåller blod, spyor, kroppsdelar och så vidare... Har jag sålt in den bra? Hoppas det!

Den handlar om mäklarparet Joel (Timothy Olyphant) och Sheila (Drew Barrymore). Ett vanligt amerikanskt par, boendes i vanlig amerikansk villa tillsammans med deras dotter Abby (Liv Hewson). För övrigt en fruktansvärt skön dotter!
De säljer sina hus och hoppas på bonus, som så många andra. Men en dag börjar Sheila må dåligt och spyr. Och då menar jag inte lite. Och sen dör hon. Men lever. Och där ändras livet för familjen för evigt (?).

Alltså du måste se den! Ja, om du har lite twistad humor som en annan... Nu väntar jag bara spänt på nästa säsong!

//  A //


fredag 3 mars 2017

Det är något som inte stämmer

Nu när jag är tillbaka på jobbet passar jag på att nyttja Storytel igen, för att kunna lyssna på lite ljudböcker under kollektiva färdmedel och promenader. Inte en dum idé alls.

Den första jag valde, som jag valde med viss skepsis, var Martina Haags Det är något som inte stämmer. Skepsisen låg i att jag inte var säker på om jag skulle klara av att lyssna på den smärta som jag trodde fanns i berättelsen. Och visst fanns den.

Det här var garanterat Martinas sätt att jobba sig ur sin egen skilsmässa från Erik, även om de i boken heter Petra respektive Anders. Och kontentan är att jag mest äcklas av Anders nya flamma Klara (det vill säga Lotta i verkligheten). Men alla är ju brickor i ett spel kallat kärlek.

Boken handlar alltså om Petra, en kvinna mitt i sin karriär som uppskattad författare. Hon är gift sedan 15 år tillbaka med Anders och de har två barn, en katt och två hundar. Bor i en villa i Bromma och har landställe på Ingarö. Petra är lycklig. Visst tjafsar de ibland, men det är ju sådant som terapi kan hjälpa de ur.
Men vad händer den dagen Anders drar sig undan? Den dagen allt som är ens värld raderas? Och vad gör man för att leva vidare?

Jag tycker den var fantastiskt bra skriven. Varenda uns av obehagskänslor, varenda skrik, vartenda ord satte sig i mig som en törn. Jag vill liksom bara ta Martina under mina vingar ett tag, för att rädda henne undan det som var hennes liv. Eller Petra. Sak samma.
Den mening som fick mig att gråta på bussen var när Petras lille son Nisse frågar "Vad betyder det där skilsmässa mamma? Är det att man krossar kärleken?"

Nu var det här ju en ljudbok, och det var Martina själv som läste upp (starkt!). Jag har alltid älskat att lyssna till Martina, hon har så härlig röst, så att höra henne läsa sina egna ord var jättebra. Vet att en del kommenterat att det är för jäkligt att hon hänger ut Erik på sådant här sätt. Jag tycker det var toppen! Hon berättar på eget sätt hur det hela kändes för henne, hur hon upplevde det hela.

Rekommenderar att läsa/lyssna!

// A //