The Imitation Game

Jag hade visst varit snäll, så Micke ville bjuda mig på bio. Jag tackade inte nej så klart utan jag sa JA och föreslog The Imitation Game (2014, regissör Morten Tyldum) och wow säger jag bara... Vilken film! Vilka skådisar! Och vilken historia...

Egentligen vill jag inte berätta något om vad den handlar om, för jag vill att du ska få uppleva den precis som den fantastiska berättelse det är, men jag kan berätta den kort-korta versionen att den handlar om Alan Turing (Benedict Cumberbatch), ett mattesnille och matematikprofessor. Inte bara om honom som person, för vi får följa hans berättelse som barn (Alex Lawther) parallellt som vuxen, utan även vad han gjorde för världen.

Filmen utspelar sig främst under andra världskriget, där tyskarna leder stort på grund av deras krypteringsmaskin Enigma. Alla andra länder försöker knäcka koden, men det verkar omöjligt. De främsta krypteringsexperterna sitter och jobbar mot klockan, men det ger bara mer uppgivenhet. Samtidigt är det andra omständigheter som Turing får jobba med, som för mig känns helt främmande och galet, men så levde jag inte på den tiden och med deras synsätt...

Blir det inte Oscar efter den här filmen vet jag inte vad juryn tittar på. Berättelsen är baserad på en verklig person, en väldigt speciell verklig person och Cumberbatch är perfekt i rollen! Blev även väldigt imponerad av unge Lawther som spelade fantastiskt bra.
Se den här. Den är värld ALLA minuter!

Micke & Veronica

Såg trailern till Micke & Veronica (2014, regissör Staffan Lindberg) och tänkte att aldrig i helsike ska jag gå och se den här på bio. Ska nog inte se den överhuvudtaget. Men så sms:ade Karin mig och frågade om inte jag kunde haka på och se den och då jag hade en tråkig lördag hemma med snöstorm utanför fönstret, så tänkte jag "what the heck" och tackade ja.

Filmen handlar om Micke (David Hellenius) som arbetar som snickare och läkaren Veronica (Izabella Scorupco). Micke kommer hem till Veronica för att lägga en offert på hennes kök och sedan träffas de på en nätdate. Dock inte deras nätdate, utan Mickes och Veronicas kollega/kompis Anna (Malin Arvidsson) nätdate med Micke.
Tycke uppstår och mycket flyter på bra, tills dess att barnen och övrig familj introduceras i deras lycka. De kommer ju liksom från olika typer av familjer...

Jag måste tyvärr erkänna att filmen var underhållande! Suzanne Reuter spelar överklassdonna med bravur, och Philip Zandén går fint in i sin roll han med. Överlag var det bra skådisar! Rekommenderas för en paus i vardagen för att gå in i någon annans vardag. Önskar att de delat ut skämskuddar på bion, för det hade jag behövt emellanåt.

// A //

Divergent

När jag var nere på Hemmakväll och höll i Divergent (2014, regissör Neil Burger) och Edge of Tomorrow (recenserad här) tyckte killen som jobbar där att jag borde ta den sistnämnda med Tom Cruise då han tyckte den var bättre. Nu var jag och Kej nere och då höll jag i den igen och vi ångrar inte att vi hyrde den.

Filmen handlar om Tris (Shailene Woodley). Hon lever i en värld där världens befolkning är uppdelad i fem olika kategorier. Hon själv är uppvuxen bland de Osjälviska och nu när hon och hennes bror som tonåringar ska genomgå ett test för att se om det är den kategorin de fortsättningsvis ska tillhöra ställer hon sig tveksam redan innan hon ser vad testet visar. Det visar sig att hon är en Divergent, det vill säga en person som inte passar in i någon kategori alls och är på så sätt livsfarlig för det strömlinjeformade samhälle som nu är gällande.

Gillar man lite actionäventyr i framtidsvisionsmiljö kan jag rekommendera denna. Även om man inte, som Kej, gillar dessa kan jag tydligen rekommendera de ändå! Tycker den var välspelad och påminner om de filmer som kommit de senaste åren (Hunger Games, The Maze Runner, District 9 och så vidare). Lite som världen är idag, fast ur ett annat perspektiv (det vill säga är du inte som andra passar du inte in).

My Summer In Provence

Sådärja, ännu en fransk film att lägga till tycka-om-listan - kanske till och med älska-listan! My Summer in Provence (2014, regissör Rose Bosch) var helt underbar!

Visst, jag erkänner att det som sålde in idén att jag skulle se filmen var just att den utspelar sig i vackra Provence (jag blev INTE besviken) samt att jag såg fantastiske Jean Reno på framsidan av omslaget. Det är något med den där fransmannen säger jag bara...

Hur som, filmen handlar om de tre ungdomarna/barnen Adrien (Hugo Dessiaux), Léa (Chloé Jouannet) och lille Théo (Lukas Pelissier) som mot sin vilja får ta tåget till mormor Irène (Anna Galiena och morfar Paul (Reno) på landet i Provence-regionen. Deras mamma har mer eller mindre fått ett sammanbrott efter att pappan ville skiljas, så på så sätt är det bättre om de åker dit.

Mormor har alltid funnits i barnens liv, men de har aldrig träffat morfar, efter att han och mamman blev osams när mamman var tonåring. Morfar är dessutom bufflig och tycker att barnen är ouppfostrade och slynglar. De i sin tur tycker att han är en skitstövel.

Upplagt för roligheter och äventyr och visst blev det det. Jag har gråtit och skrattat och bara myst. Vilken varm historia! Rekommenderar denna vilken dag i veckan som helst!

Guardians of the galaxy

Sist ut att se Guardians of the Galaxy (2014, regissör James Gunn) antar jag... När jag utbrast att jag ville se den på bio hade alla vänner som ville se den sett den. Är det sjysst det?! Utan att ta med mig...
Nåja, nu har jag i alla fall sett den, och jag förstår kommentarerna jag fick om att jag borde se den. Den var söt och rolig. Star-Lord Peter Quill (Chris Pratt) slår, vare sig han vill eller inte, följe med Gamora (Zoe Saldana), Drax (Dave Bautista), Groot (Vin Diesel - han måste vara väldigt nöjd med sina repliker i den här filmen hahahaha!) och Rocket (Bradley Cooper) för att rädda galaxen undan Ronan (Lee Pace).

Det är en väldigt udda grupp, där alla utom två helst arbetar själva. Det blir liksom bäst så. Men när Star-Lord stjäl ett klot på en obebodd planet sätter han allt i rörelse och det går inte åt rätt håll...

Gillar man rymdfilmer och gillar man sköna kommentarer kan man få sig ett gott skratt emellanåt. Värd att se!

The Butler

Vilken stark film The Butler (2013, regissör Lee Daniels) visade sig vara. Jag hade hört om den, men inte så mycket mer. Tyckte dock att det var en film jag borde se och jag ångrar mig inte.

Filmen är baserad på en sann historia och handlar om Cecil Gaines (Forest Whitaker) liv. Hur det tar sin start i bomullsfälten i södra USA, via ett jobb som butler på ett hotell - till att vara butler i Vita Huset till ett gäng olika presidenter. Samtidigt får vi följa hans privatliv med hans fru Gloria (Oprah Winfrey) och hans två mycket viljestarka barn Charlie (Elijah Kelley) och Louis (David Oyelowo).
Cecil själv tycker att han kommit långt och är nöjd med sitt liv där hos presidenterna, för hur kan en svart man önska mer än så? Medan hans barn, främst den ena, ser hur det hela kan utvecklas, hur hårt och svårt det än må vara att nå dit.

Jag blev helt tagen över berättelsen. För det första är det ett imponerande liv Cecil levt, men sedan en riktigt bra historielektion. Rekommenderar den varmt!
Skådespelandet var riktigt riktigt bra! Fantastisk rollista med bland andra Alan Rickman, Robin Williams, Mariah Carey, Vanessa Redgrave, Cuba Gooding Jr, Lenny Kravitz, Liv Schreiber med flera.

Hobbit - Femhäraslaget

Igår, på premiärdagen, var jag och såg Hobbit - Femhäraslaget (2014, regissör Peter Jackson) och det kändes onekligen lite overkligt och ledsamt att säga farväl till Jacksons fantastiska filmsvit av J R R Tolkien, men nu är det gjort.

Jag tycker att sista filmen var en snygg avslutning och de knöt ihop säcken bra. Nu såg jag high fram rate-versionen och det känns onekligen lite B i början, då det känns som om man är med i studioinspelningen och inte tar del av berättelsen. När ögat väl vänjer sig blir det bättre. Den var återigen snygg och välspelad. Har du sett de tidigare filmerna är ju det här ett måste. Har du inte sett tidigare - se till att göra det!

Lyfter inte fram någon skådis den här gången som en extrabra skådis, utan alla var bra. Men funderade onekligen på varför det lät som om Bard (Luke Evans) helt plötsligt fick lite tysk brytning i en scen när han pratade med sina barn. Skumt! :)

Men se den!