Har just sträckläst ovanstående bok skriven av pseudonymen Hanna Svensson. Det är en sann berättelse om "Hanna" som tar sin början när hon just mött mannen i sitt liv. En man som var helt underbar, ungefär till bröllopsdagen. Efter det bytte han skepnad och bröt ner Hanna bit för bit.
Spillran Hanna tar sig dock ur äktenskapet och då tar nästa kamp vid. En kamp som fortsatte i många år... Hanna och "Peter" hade hunnit få en son (Lukas) och när Lukas kom hem efter att ha träffat sin far ensam betedde han sig på ett helt annat sätt och han blev inåtbunden. Det visar sig att Peter förgripit sig på sin egen son.
Det gjorde riktigt ont i mig när jag läste den här boken. Hur kan man förgripa sig på sitt eget barn? Rättelse; hur kan man förgripa sig på ett barn överhuvudtaget?! Nolla-människa!
Det var så jobbigt att veta att detta inte bara var påhittat, utan det har faktiskt hänt. Man räknar med att minst en person i varje skolklass har blivit utsatt. Det är väldigt många barn...
Liksom Magdalena Graafs självbiografi (läs tidigare inlägg) fascineras jag av den styrka som de båda kvinnorna uppbär när det är som värst.
Rekommenderar att läsa denna bok! Rekommenderas för att fler måste inse vad som händer bakom lyckta dörrar.
Läs mer på Bokus hemsida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar