Kaninjägaren

Har just lyssnat klart på Kaninjägaren av Lars Kepler på Storytel. Uppläsare var Jonas Malmsjö. Har nu läst alla Keplers böcker om kriminalkommissarie Joona Linna och är väldigt förvånad över att det endast är Hypnotisören som blivit filmatiserad än så länge. I alla fall vad jag vet. För böckerna lämpar sig verkligen för filmduken, utan större förändring av ursprungsmodellen!

Även denna bok gör att man är på helspänn (och glömmer att gå av på rätt station i kollektivtrafiken...) och helst inte vill släppa boken för den är spännande. Och äcklig. Och så tycker man så konstigt mycket om Linna.
Det är en ramsa som upprepas om och om igen i boken och den är så obehaglig, när man vet att det springer omkring en person i en huva med avhuggna kaninöron hängandes från den. Ramsan går:

"Ten little rabbits, all dressed in white

tried to get to heaven, on the end of a kite.

Kite string got broken, and down they all fell.

Instead of going to heaven, they all went to ...."

och sedan nedräkning från det. Och precis samma nedräkning följer Kaninjägaren. Men vem är han och vad driver han till sådana här... Avrättningar?

Jag måste erkänna att boken Stalker, som skrevs innan den här, av paret Ahndoril (som kallar sig Lars Kepler) var snäppet värre, men den här var mycket bra även den. Så nu väntar jag med spänning på nästa!

// A //

Vecka 36

Kan på en gång säga att det här är ingen bok för gravida, det kan nog vara för läskig läsning. Men för oss andra var Vecka 36 av Sofie Sarenbrant en spännande läsning.
Hade inte satt mig in i handlingen innan jag började läsa den, och visste inte att det var en kriminalroman, men det var det!

Boken handlar om familjerna Winter och Malm, där kvinnorna i familjen, Johanna & Agnes är bästa vänner sedan barndomen och de har lyckats tajma, utan vetskap, att bli gravida ungefär samtidigt.
De är på semester nere i Brantevik och båda familjerna har kommit till det stadie att det börjar uppstå lite irritation och de ser fram emot att åka hem till Stockholm igen.
Speciellt Agnes och hennes Tobbe träter ganska bra. Agnes bestämmer sig i ren irritation att gå hem från bykrogen och lämna vännerna där och istället gå hem till hotellet. Det skulle hon inte ha gjort...

Jag tycker boken var bra som balkongläsning i solen. Den var spännande och språket flöt på bra. Så ja, den kan rekommenderas.

// A //