Mitt ex introducerade mig till Hayao Miyazakis underbara filmer, och nu när jag såg att han kommit ut med en ny film, som han hotar vara hans sista, var jag ju tvungen att se den.
Som vanligt är hans filmer finstämda och alltid med ett budskap. I den här filmen får vi följa Jiro Horikoshi. Han fanns på riktigt, och är ingenjören bakom de stridsplan som Japan använde under andra världskriget. Vi får följa hans drömmar, hans kärlek, hans arbetslust - och hela tiden under Paul Valéry-citatet "Det blåser upp en vind, vi måste försöka leva".
Sättet han tecknar på är detsamma som han gjort i tidigare filmer (som tur är - för jag älskar det!) och det är härligt att höra japanskan. Ännu mer fascinerande att höra ljudillustrationerna, till exempel tågen, flygen och så vidare - som är helt uppbyggt av mänskliga stämmor.
Han kallas ibland för Japans Walt Disney, och det kan stämma, på sitt lilla vis. Jag tyckte mycket om filmen, även om det inte var hans bästa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar