Nuovo Cinema Paradiso (1988, regissör Giuseppe Tornatore) är en italiensk film som jag velat se ett tag och igår gjorde jag det. Kom av mig i introt, då det typsnittet och kvalitén påminde om en porrfilm från 80-talet (inte för att jag sett många, men asså...).
Filmen handlar om Toto (Salvatore Cascio / Marco Leonardi / Jacques Perrin). Får följa honom som barn, när han växer upp i filmrummet på en biograf tillsammans med maskinisten Alfredo (Philippe Noiret) eller med sin mamma Maria (Antonella Attili) samt med alla byns intressanta karaktärer, tills vuxen ålder, hela tiden hand i hand med filmer.
Historien som vävs fram är riktigt underhållande och rolig - något som jag gillar skarpt.
Den har vunnit en Oscar samt flertalet andra priser och med tanke på berättelsen förstår jag det. Däremot har jag jättesvårt med att de lägger på de flesta rösterna i efterhand. Ser och låter otroligt dumt... Men jag tyckte den var värd att se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar